Som jag nämnde förra veckan hade jag nyligen tillfälle att besöka Belgien. De som regelbundet läser min blogg har nog förstått att jag har varma känslor för detta märkliga land. Men allt är inte perfekt där (och vore allting perfekt skulle jag nog inte trivas där) och det finns faktiskt en del saker som är bättre i vårt kära Svedala.
Till dessa hör affärstiderna. Jag minns hur det var i min barndom när affärerna stängde 18.00, på lördagarna 13.oo och på söndagar kunde man bara drömma om att handla. En gång i tiden, när jag var medlem i Moderata Ungdomsförbundet (det var innan de Nya Moderaterna uppfunnits) så argumenterade jag mot arga sossar som förklarade att fria affärstider skulle utgöra ett hot mot stackars handelsanställda. Numera finns det knappast sådana åsikter ens hos de mest rabiata LO-aktivister. Men i till exempel Danmark, Tyskland, Österrike och Belgien är det annorlunda. Där är det inte lätt att hitta affärer som är öppna när man är ledig. Nåja, i Belgien finns det i alla fall en del Nachtwinkels, butiker som oftas förestås av sydlänningar och som har öppet sent. Men ibland är man hänvisad till automater. De vanligaste är Broodautomaten, brödautomater där man kan få sig en limpa på de märkligaste tider. Men ibland finns det automater för både det ena och det andra. Nu är ju inte detta så märkligt. Jag minns i min ungdom när det fanns varuautomater för både mat och dryck även i svenska municipalsamhällen. Men en sak fanns det inte i de svenska automaterna: vin och öl. Självklart vore det fullständigt otänkbart att sätta upp en automat som säljer vin och öl i ett svenskt samhälle. Och skulle det finnas en sådan automat skulle köerna av ungdomar och barn vara långa. Efter ett tag skulle telningarna ligga utslagna i alla närbelägna parker.
Så är det inte i Belgien. På min jakt efter någonting att stoppa i magen kom jag till en nachtwinkel i Duinbergen på den belgiska kusten. Denna winkel visade sig bestå av ett rum fyllt av automater. Och i en av automaterna såg jag denna syn:
Och det fanns inte något fack där man var tvungen att stoppa in sitt leg, utan minsta knodd kunde här få sitt lystmäte av alkoholhaltiga drycker. Ändå såg jag inte en tillstymmelse till raglande ungdomar i omgivningarna. Inte heller tycks dessa eller andra automater ha behov av särskilda säkerhetsåtgärder för att förhindra inbrott och vandalisering, en starkt bidragande orsak till det låga antalet varuautomater i Sverige.
Senare berättade jag för mina belgiska kolleger om mina iakttagelser. Berättade också om min son som blivit medlem i Ungdomens Nykterhetsförbund. Hade dock stora svårigheter med att berätta om detta faktum. Till sist frågade en lärare lite förläget:
-Menar du Anonyma Alkoholister?
Jag förklarade att det inte alls handlade om att han skulle ha några problem med alkoholen, utan att det helt enkelt rörde sig om en rörelse där man frivilligt valde att avstå från alkoholen. Detta gjorde dem mycket konfunderade, och de frågade bara: - Varför då?
Nu hör det ju till saken att jag själv inte är någon anhängare av helnykterhet, även om jag tycker att det är väldigt bra att tonårssöner är det. Personligen skulle jag mycket hellre avstå från att äta kött än att sluta avnjuta underbart belgiskt öl, fantastiska viner från världens alla hörn, för att inte tala om rökig Islay-whisky. Höll dock en liten föreläsning om folkrörelsernas framväxt och det nedsupna svenska folket på 1800-talet.
Men säg den idyll som varar för evigt. Nästa dag visades ett inslag på tv om att väldigt många studenter på universiteten drack sig berusade varje dag. Allt fler studenter begav sig redan vid lunchtid till någon bar där de ägnade sig åt att avnjuta landets förstklassiga bryggeriprodukter. Så kanske vi skulle börja exportera lite nykterhet. Kanske kan vi få belgiskt öl i utbyte?
3 kommentarer:
Det jag är mest nyfiken på är vad personerna som du pratat med i Belgien tycker om att landet har automater där det kan köpas öl och vin. Tycker dessa att det är en självklarhet att ungdomar kan få tag i alkohol?
Det lustiga var att när jag berättade för mina kolleger, som bodde i närheten så visste de inte ens om att det fanns sådana automater. I den mån de hade sett några hade de inte tänkt på att det var något konstigt. Och de facto så var det ju inte så att många ungdomar köpte något i automaterna heller. Så frågan är varför det inte skulle fungera i Sverige (alltså, jag tror inte att det skulle fungera, jag bara funderar över vad det är som gör oss så annorlunda).
Svaret är enkelt: Svenskarna har ett komplicerat förhållningssätt till alkohol.
Skicka en kommentar