Det finns saker som väcker stora förväntningar. En ny skiva av Lars Winnerbäck, ett nytt uttalande av Jan Björklund, eller en ny bok av Bengt Ohlsson. I dag skall jag uppehålla mig vid det sistnämnda.
Bengt Ohlsson är en person som jag hyser stor beundran för. Jag har tidigare på bloggen skrivit om hans lysande föredrag om en gammal Nina Hagen-låt, jag läser oftast med mycket stor behållning hans välformulerade krönikor i DN På Stan, där han med stor energi tar sig an det ena mer omöjliga ämnet än det andra, och nästan alltid lyckas ta hem många poänger.
Jag har också läst hans engagerande "skilsmässoroman" Se till mig som liten är, och självklart den fantastiska Gregorius, en bedrift bara att komma på idén att göra en slags nytolkning av Doktor Glas, men dessutom med ett lysande resultat.
Men nu lånar jag hem Hennes mjukaste röst från biblioteket, som talbok. Perfekt till disken, strykningen, potatisskalningen och andra intressanta göromål som vi nordiska män numera har nöjet att dela med våra kära. Men sedan blir jag alltmer besviken. Huvudpersonen är en totalt outhärdlig människa som man kan förstå att hennes närstående knappt står ut med, och det är måhända en bedrift att skildra en sådan människa på ett så ingående sätt, men jag blir inte ett dugg engagerad. Det enda jag tänker är att jag inte står ut med att höra mer av hennes självgoda gnäll. Dessutom lär boken utspela sig i Nova Scotia i Kanada. Jag förstår inte varför, jag förstår inte ens hur man skall förstå det av boken. Uppenbarligen har Ohlsson aldrig satt sin fot där, och det gör att miljön bara blir påklistrad.
Den här boken har säkert sina goda sidor, men jag får nog efter en tredjedel och återbördar resten olyssnad till biblioteket. Där finner jag Ohlssons hustrus, Helena von Zweigbergks, nya bok Ur vulkanens mun som talbok. Så nu får vi se om hustrun kan ge sin make en match. Förväntningarna är höga. Jag återkommer med en rapport.
Men det finns faktiskt de som tycker om Bengts bok. Läs gärna den här recensionen för en allsidigare bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar