Det kan ju inte ha undgått någon att miljöfrågor har högsta aktualitet just nu. Med jämna mellanrum återkommer stora artiklar om klimatförändringarna i våra tidningar, och alla stormar och värmeböljor påstås vara effekter av vårt bilåkande, flygande och annan energikonsumtion. I storstäderna smyger asfaltdjungelns indianer omkring på jakt efter de förhatliga SUVarna vars däck skall tömmas, i DN:s resebilaga tjatar man till leda om att alla resor klimatkompenseras.
Nu är inte jag den som struntar i allt det här. Jag sopsorterar flitigt, cyklar, går och åker tåg och buss i stället för att hålla mig med bil. Tyvärr kan jag dock inte avhålla mig från att flyga, men vad skall man göra när man befinner sig i Europas periferi och när folkhemmet känns för trångt. Men jag har ännu inte varit i Thailand, dit alla andra svenskar tycks ha flugit.
Varför skriver jag då om detta idag? Jo, saken är den att igår hörde jag ett mycket intressant radioprogram. Det var P1-serien Miljölarm som denna dag tog upp skogsdöden. Programmet, som också sänds i repris den 21 och 22 januari, handlade alltså om de miljölarm som fyllde våra tidningar och andra media på 80-talet och som gick ut på att skogen snart skulle vara mer eller mindre död. Från den tiden minns jag sorgliga bilder av tyska och tjeckiska döda träd som visades, och vi fick höra att detta bara var början, och att det förmodligen var för sent att stoppa. Det hela skulle bero på kvävenedfall och försurning. Numera är forskarna mer eller mindre överens om att detta var helt fel. De träd som dog gjorde det oftast av andra orsaker. Till exempel hade arter som annars växte i dalgångar planterats på bergssluttningar där de inte trivdes, och det fanns också genetiska orsaker till att träd dog.
Det som jag kände som en liten varningsklocka var det faktum att nyheterna om skogsdöden alltid fördes fram som absoluta sanningar. Forskare som var av annan uppfattning såg till att hålla tyst för att inte äventyra sin karriär. Och de som inte höll tyst beskylldes för att gå bilindustrins ärenden.
Det här känns nästan obehagligt likt vår tid. Att idag komma och påstå att teorierna om den globala uppvärmningen inte stämmer är inte speciellt populärt. Just nu har ju för övrigt Sveriges Lantbruksuniversitet en reklamkampanj där man förlöjligar just dem som ifrågasätter de gängse teorierna. Men min avsikt är inte att påstå att fossila bränslen värmer bättre, eller vilka åsikter man nu tillskrivs om man är kritisk. Jag vill bara visa riskerna med ett debattklimat där den som för fram en annan åsikt görs till åtlöje.
Nu är jag inte någon stor anhängare av bilismen. Jag förstår förvisso att det finns åtskilliga människor i vårt avlånga land som bor så till att det inte finns några alternativ till bilen. Men det är ett val man gör. Visserligen kostar bensinen en slant, men å andra sidan kostar ju ett hus inte speciellt mycket i glesbygden. Och om vi nu bortser från dem som verkligen inte har något alternativ så finns det ju en hel del som bara av ren bekvämlighet föredrar bilen. Låt dem då göra det, men då skall de också betala för det. Men skall vi locka över dem till kollektivtrafiken måste den förbättras, göras pålitligare och bekvämare. Bilismen förstör ju miljön inte bara genom dess utsläpp, utan minst lika mycket genom buller, krav på nya vägar som förstör landskapet och det faktum att gående och cyklister ofta får en obehaglig trafikmiljö när bilarna blir fler och fler. Och vad gäller dessa problem så hjälper det ju inte om det rör sig om miljöbilar eller andra.
Så kontentan av det hela blir: Man skall nog inte vara helt övertygad om att allt som sägs i miljölarmen alltid måste vara sant. Det är långt i från säkert att forskarna om tjugo år har samma uppfattning som de har idag. Men miljöpåverkan är inte bara en fråga om förbränning av fossila bränslen. Och man måste akta sig för alarmismen, speciellt som den ibland blir så hysterisk att det nästan känns som att det inte längre spelar någon roll vad vi gör, miljöförstöringen har ändå gått för långt. Sprider sig den uppfattningen ligger vi riktigt illa till. Men det vore ju kul med lite snö...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar