Låt freden segra över hatet!

Jag skulle gärna låta bli att skriva om kriget i Gaza. Jag skulle hellre tänka på något annat. Jag skulle hellre slippa att reta upp folk med att våga tycka att Israel har rätt att existera. Vi skulle leva i en mycket bättre värld om människor inte hatade varandra.

Jag vet att det händer fruktansvärda saker i Gaza. Att barn och gamla blir offer utan att ha någon skuld. Jag vet att det finns ett stort hat på den israeliska sidan också. Ett hat som uppstått efter årtionden av hot, bombdåd, raketbeskjutning. Ett hat som lett till åtgärder som drabbat oskyldiga palestinier vars vardag förstörts.

Men jag skräms av det tonläge som en hel del av vänsteranhängarna i vårt land och i andra delar av världen använder. Ibland stämmer ultrahögern in, glad att hitta andra som också hatar judar. Och väldigt ofta får man stöd av muslimer, tyvärr inte bara av islamister. Terrorledare hyllas, medan Israels rätt att existera ifrågasätts. Hamas stadga kräver att Israel skall utplånas som stat, men detta tonas oftast ner. Till och med Irans sjuka styre hyllas av en del av dessa hatande människor.

Men till skillnad från palestinierna som firar när israeliska skolelever dödas, beklagar israelerna när oskyldiga palestinier dör, skriver bloggen Fred i mellanöstern.
Och riksdagsledamoten Anneli Enochson skriver om hur Hamas medvetet använder platser där barn och kvinnor kan drabbas för sina militära högkvarter.

Jag går till Jerusalem Post på nätet. Även om det givetvis är en starkt pro-israelisk bild man får här så är det ändå också en fri tidning som skriver om kritiken som framförs i världen. Här finns en artikel av David Breakstone där han utgår från visdomsordet "fighting for peace is like fucking for virginity", och visar hur man ändå måste acceptera att det inte finns någon annan lösning än att ingripa mot Hamas ständiga kränkningar av Israel. Hur Hamas använt den vapenvila man sedan bröt för att bygga upp sin militära förmåga, inte för att utveckla den sociala agenda man gick till val på och fick makten genom. Läs hans artikel, som utmynnar i att även om han djupt beklagar det hemska lidande som oskyldiga utsätts för i Gaza så kan han inte under rådande förhållanden be om ursäkt.

För mig är det obegripligt att hatet har blivit så starkt. Visst begicks det övergrepp mot palestinier i samband med grundandet av staten Israel, men samtidigt som Israel tagit emot förföljda judar från hela världen, framför allt dem som tvingats bort från arabstaterna har palestinierna aldrig givits mer än flyktingstatus i arabvärlden. I stället har de utnyttjats i propagandasyfte och blivit offer för islamistiska fanatiker. Men min förhoppning är att demokratiska krafter i arabvärlden skall komma att förstå att man har mer gemensamt med demokratin Israel än med fanatism och fundamentalism. Att muslimer, kristna, judar och ateistiska humanister skall förstå och visa att man vill och kan leva i fred, med respekt för varandras tro och seder. Därför oroar det mig väldigt mycket att så många tar ställning för dem som hatar.