tisdag 27 januari 2009
Om det inte vore natt skulle jag ha hittat på en bra rubrik.
Om det inte vore natt nu skulle jag skriva om allt det jag vill skriva om. Jag skulle skriva om några av de fantastiska böcker jag läst. Jag skulle skriva om några av de resor jag gjort. Jag skulle skriva om mina elever, som jag ibland skäller på, men som jag kan sakna när jag inte träffat dem på ett tag.
Men nu måste jag snart uppsöka sängen, där min kära hustru redan sover sött. Själv har jag fått lite oregelbundna tider nu när jag lärarlyfter mig och bara jobbar halvtid. Och egentligen borde jag läsa min kurslitteratur i stället för att sitta här vid datorn och lyssna på musik och läsa favoritbloggar.
Men så fort kurslitteraturen är läst, räkningarna betalda, barnen hjälpta med läxorna, maten lagad, hustrun uppmärksammad, elevernas uppsatser rättade, lektionerna planerade, de politiska uppdragen förberedda och lite annat smått och gott så skall jag skriva mer. Men först måste jag sova. Och nu har vår polska städerska sagt upp sig också!
I väntan på det kan ni trösta er med denna video med den belgiske sångaren Sioen. En bra låt och en snygg video, perfekt vid denna nattliga timma:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Makalöst! Du är en värre nattsuddare än mig.
Ett stort tack för epitetet "favoritbloggare". Ett hedersamt uppdrag. :)
Jag avlägger visit hos mina prenumeranter. Min blogg (annanutsikt) är nedlagd, tack för en rolig tid och hedrande länkning.
Mattias
Tack för hälsningen Mattias. Jag tyckte att det var mycket intressant att läsa din blogg, även om jag inte alltid delade dina åsikter. Men du argumenterade för det du tyckte på ett intelligent och läsvärt vis. Jag önskar dig allt gott, och hoppas du återvänder till bloggosfären senare.
Tack också Superkexet. Tur att du inte gett upp!
Men Mattias, varför tog du bort det du skrivit? Det hade väl kunnat sväva kvar i cyberrymden till glädje för annat intelligent liv i vårt universum.
Jag skickade det tillbaks det till den intellektuella komposten så att det får ruttna färdigt. Än är tankarna inte matjord, känner jag.
Skicka en kommentar