Vårpromenad i estnisk uppstickarstad.

Förra årets stora hit i Estland hette Depressiivsed Eesti väikelinnad. Det är en låt som handlar om känslan att bo i en gudsförgäten estnisk småstad där den högsta
drömmen är en begagnad BMW eller ett hus med en stor stor stor trädgård. Och visst finns det, speciellt i södra Estland en tendens till att småstäderna befolkas mest av dem som blivit kvar när de framgångsrikare och yngre gett sig av till Tallinn, Bryssel eller Tartu.


En stad som inte riktigt lever upp till den här bilden är Rakvere. Staden har förvisso bara 16 965 invånare, och det vore fel att säga att den sjuder av liv, eller ens att den är en alltigenom vacker stad. Här finns de vanliga sovjettrista hyreskasernerna, halvförfallna träkåkar, men också nya hus, en del vackra, andra långtifrån.


Men man får ändå intrycket att den här staden inte har gett upp. Dess dynamiske borgmästare Andres Jaadla har förklarat att staden skall bli ett nytt New York. Det är dock en liten bit kvar till detta mål. Men den som har höga mål har ju chansen att komma en bit på väg i alla fall.

Andres Jaadla, som för övrigt spelat i punkbandet Süütu vanaema, vilket kan översättas Farmor Oskuld har bland annat lyckats locka dit en av de första stora sumobrottningstävlingarna utanför Japan, och världens första punksångarfestival. Mer om den sistnämnda en annan dag.

Förra helgen befann sig magistern i denna New York-wannabe-stad, vandrade runt på dess gator, besökte en del intressanta turistmål som jag också kommer att återkomma till en tredje dag.

Men visst märks lågkonjunkturen också här. Överetableringen av butiker är påfallande, speciellt sedan man byggt ett gigantiskt köpcentrum i utkanten av staden. Det känns lite som en god gärning att spendera några tusenlappar av sin, efter svenska förhållanden, magra lön här.

Vädret är minst sagt omväxlande. Plötsligt är det åska och hagel! Och jag minns tidigare besök med plötsliga skyfall. Kanske är det något mystiskt med Rakveres väder? Kanske finns det någon kraft som är stark, en kraft som skall göra den här staden till New York en vacker dag.

Stadens motto är just Väge täis, full av kraft. Inte alla invånare är dock imponerade av borgmästaren, utan en och annan tycker att det är lite för mycket jippon och spektakulära händelser, och lite för lite satsningar på barn och äldre, sådant som inte ger rubriker i pressen.

Men jag tror ändå att det är viktigt med framåtanda och framtidstro. Naturligtvis kan det gå för långt, man kan köra ekonomin i botten genom alltför stora utgifter, men investeringar kan också ge nytt hopp och locka till sig kreativitet.

Torget i staden med sina fulsnygga gula jättelyktor väcker känslor. Runt torget tronar de svenska bankerna, Nordea, SEB och Swedbank med sina jättelika skyltar som påminner om vem som lånat ut alla pengarna. Det är oss ni skyldiga äro!


Jag återkommer snart med mer information om Rakvere och vad man kan göra där som turist.
Som väl alla noterat vann Estland egentligen Eurovisionsschlagern, eftersom det var det högst placerade bidraget som sjöngs på något annat än den nästan allenarådande engelskan. Men jag skall inte spela den estniska låten idag, utan i stället en låt med en av Estlands bästa grupper, Dagö.