Nej, jag tänker inte skriva det vanliga gnället om hur stackars svenska turister känner sig illa behandlade när de kommer till Frankrike och försöker tala engelska. Svenska turister har nämligen ofta fått för sig att engelska är ett språk som alla i hela världen talar. Alltså behöver man aldrig anstränga sig och försöka lära sig några fraser på det språk som talas i det land man åker till. Ännu mindre finns det någon anledning att ta med sig en parlör och försöka slå upp några nyttiga fraser. Nej, babbla på med engelska och förstår inte lokalbefolkningen så beror det på att de är oförskämda obildade idioter!
Nej, dagens ämne är inte hur man klarar sig i Paris om man inte talar franska, utan hur man klarar sig i Paris om man inte äter franska, i alla fall inte vanlig sådan. Saken är nämligen den att min son är glutenintolerant, något som inte är ett stort problem i vardagen eftersom medvetenheten om denna intolerans är så stor i Sverige, och utbudet av produkter också är stadigt växande. Besvärligare kan det dock bli när man skall ut och resa, i alla fall i en del länder. I vissa länder, som Italien, Finland och Irland är glutenintolerans väldigt vanligt och välkänt. Sämre är det i andra länder, bland annat Frankrike. Fransmännen har dessutom ovanan att använda sig av mjöl, ströbröd och liknande i mycket stor utsträckning. Visst kan man leva på riskakor, men kul är det inte.
Men till skillnad från vad man skulle kunna tro så var de franska kypare vi träffade på när vi var där i vintras väldigt vänliga. Vi hade med oss ett översättningskort från Celiakiförbundet där det förklarades vad glutenintolerans var, och det tog till exempel en servitör med sig in i köket, var borta fem minuter, och satte sig sedan vid vårt bord och gick igenom menyn och visade vad han kunde äta och vad som inte gick.
Men nu till höjdpunkten för alla glutenintoleranta som skall besöka Paris! Det finns nämligen en helt glutenfri restaurang i Paris sedan oktober förra året. Den ligger på rue Lepic, en gata som går uppför Montmartre-kullen, alltså i ett område som man som turist gärna besöker. Vi vandrade dit en afton i februari, lite frusna och ruggiga i ett gråkallt Paris. Vi fann en lokal i spännande moderna färger, och två unga servitriser, men tyvärr inga andra människor. Efter en stund dök det upp ett äldre nederländsktalande par. Projektet att öppna en glutenfri restaurang i ett land där nästan inga tycks vara glutenintoleranta är djärvt. Tyvärr såg vi att många stannade till och tittade på menyn utanför, men en del blev nog skrämda av texten "sans gluten" och trodde att det rör sig om någon smaklös dietgegga, så de vandrade vidare mot standardturistfällorna längre upp på kullen.
Men vi som stannade fick äta en utmärkt middag, lagad med känsla, till ett bra pris. Tyvärr fanns där ingen öl, eftersom öl innehåller gluten (enligt Livsmedelsverket innehåller dock de flesta sorter inte så mycket, men om man dagligen dricker öl bör man hålla sig till sorter som betecknas som glutenfria) utan den stackars fadern fick hålla till godo med vin.
Besök gärna den här restaurangen, även om du inte är glutenintolerant. Speciellt om du är på Montmartre framåt kvällen och det börjar kurra i magen. Restaurangen heter Des Si et des Mets och har en mycket trevlig hemsida (dock bara på franska, men om du söker på Google på restaurangens namn, och sedan klickar på "översätt den här sidan" så får du i alla fall en del översatt. Då hittar du härliga rätter som "Flytande ö rosa regnbåge, simma grönsaker med anis" eller "Petits krukor de crème aux épices" (en riktig ig-översättning, hallå google, vad sysslar ni med? Vilket ord var svårt?)).
För den högst moderata summan 26 euro får man tre rätter och kaffe, vilket är ett väldigt bra pris i Paris. Jag hoppas verkligen att denna pärla klarar sig, och uppmanar alla som besöker Paris att uppsöka den. Och på söndagar mellan 12 och 15 serverar man en helt glutenfri brunch som jag inte har haft nöjet att avnjuta, men som låter mycket lockande!
Till sist lite fransk musik med en favoritgrupp, Mickey 3d:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar