Frågan om anonyma inlägg har blivit aktuell i samband med Linda Skugges avslutade bloggande. Jag förstår henne helt och hållet, och ställer mig själv ibland frågan om man skall blogga anonymt eller inte. Min blogg är ju på sätt och vis anonym, även om det är troligt (men inte säkert) att jag verkligen heter Nyman. Samtidigt är ju min blogg en fast punkt, och det går för den som vill att kommentera och också att skicka mejl till mig och på så sätt komma i kontakt med mig.
Varför då inte skriva ut mitt hela namn och var jag arbetar? Ja, som lärare är man ganska utsatt. Detta menar jag egentligen inte så mycket i negativ bemärkelse, men eleverna är ofta ganska nyfikna på ens privatliv. Inte så få elever har googlat på mitt namn, och ställt frågor om olika sammanhang där mitt namn förekommer på nätet. Inget ont i det, men det kan också vara skönt att få ha lite mer av privatliv. Även om min blogg nu inte handlar om väldigt personliga saker i någon större omfattning så vill jag ändå inte ägna tid åt att till exempel försvara mina åsikter i någon politisk fråga för eleverna. Kanske uttalar jag mig om Israel och Palestina i samma veva som jag undervisar i frågan. De elever som läst mina åsikter i frågan kan ju ifrågasätta min neutralitet i undervisningen. Nu kan man givetvis anföra att det är omöjligt att vara helt neutral i undervisningssammanhang, men jag tror att min professionalitet gör att jag kan undervisa utan att det blir propaganda av allt.
Det kan ju också vara så att föräldrar börjar ifrågasätta mig som lärare om jag till exempel har åsikter som avviker väldigt mycket från deras, inte minst om föräldrarna i fråga är militanta rasister, muslimer, feminister, kommunister, veganer eller liknande. Och visst finns också en viss oro för vad riktigt extrema grupper på de där ytterkanterna som har så mycket gemensamt kan hitta på.
Sedan har vi också problemet med att kolleger, elever, skolledning etc ibland kanske kan känna igen sig i det jag skriver, när det inte alls är min vilja att peka ut någon person. Kanske utgår jag i det jag skriver från något som någon i skolan sagt eller gjort, men vill hålla diskussionen på ett mer allmänt plan.
För mina vänner och en del bekanta är jag dock inte hemlig, utan berättar gärna om min blogg.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_15383416.asp
2 kommentarer:
Linda gör vad som helst för att få uppmärksamhet men är eg inget annat än en billig hora. Jan Guilliou är ju en känt kommunist och det förvånar nog ingen att han vill begränsa yttrandefriheten.
För egen del väljer jag en anonym blogg eftersom dödshot är vardagsmat men de kommer alltid från de vänsterkrafter som t ex Jan och Linda representerar. Det är ju dessutom vars och ens fria val att blogga och är man "så dum" att man inte själv granskar inläggen så kan man ha det eller hur?
Skunckes kommentar här ovan är ju ett lysande exempel på den låga nivå som debatten kan ha. Nu är ju det paradoxala att den som drabbas mest ju är Skuncke själv. Den som går in på Skunckes blogg kan läsa en hel del inlägg som är kritiska mot den svenska invandringspolitiken. Den förtjänar givetvis att granskas kritiskt, men eftersom Skuncke nedlåter sig till ett sådant lågtstående språkbruk så är det svårt att ta honom på allvar. Reaktionen blir i stället att det kanske är bra med invandrare, om Skuncke är ett exempel på en typisk svensk (vilket jag dock inte tror att han är)
Att dödshot från vänstergrupper drabbar personer med Skunckes åsikter är givetvis hemskt och kan aldrig accepteras. Dock förekommer det ju också gott om dödshot mot till exempel invandrare, judar och vänstermänniskor. Det som blir allt mer tydligt är att skiljelinjen går inte mellan vänster och höger utan mellan dem som respekterar demokratin och dem som inte gör det.
Att Linda Skugge gärna provocerar för att få uppmärksamhet är ju sant, men hon förtjänar inte att kallas billig hora för det.
Skicka en kommentar