Eftersom lärarlönen är låg, och eftersom det är så kul att köra buss ägnar sig magistern åt detta nöje ett par dagar i månaden. Och när man sitter där i bussen passar det utmärkt att lyssna på P1. Faktum är att det finns väldigt många bra program att höra där. Och ibland blir man förvånad. Hörde häromdagen på Studio ett där man hade ett reportage om händelserna i Gaza. Jag väntade mig bara det vanliga gnället om hur synd det är om de stackars palestinierna när de elaka israelerna försvarar sig, men här presenterades ett riktigt bra och opartiskt reportage, där man gav minst lika mycket utrymme för det psykiska lidande det innebär att ständigt leva i rädsla för raketanfall.
Visserligen tänkte jag egentligen inte alls ägna denna årets första dag åt Israel, men det är tydligt att det är svårt att komma undan. Läs gärna ett tänkvärt inlägg här.
Det blir sällan så mycket diskussion och kommentarer som när jag kommer in på de här frågorna, och tonläget skruvas alltid upp. Jag undrar om alla som alltid försvarar Hamas verkligen tänkt över vilket samhälle man då stödjer. Ett samhälle där oliktänkande, homosexuella och andra avvikare förföljs och mördas, ett samhälle så långt från allt vad västerländsk humanism och demokrati står för som man kan komma.
Jag upprepar gärna att jag beklagar alla civila offer, men jag tänker inte sörja terroristledare som den idag dödade Nizar Rayyan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar