Tycker du att din förort är trist?

En kopp kaffe kan göra underverk var du än är.





Tycker du att ditt bostadsområde är lite trist? Kanske är parkerna inte så välskötta? Kanske känns det inte riktigt som din lokala livsmedelsbutik harmonierar med byggnaderna intill? Ett besök i Kievs förorter kan få dig att se ditt område med nya ögon.

Sovjetisk stadsplanering var inte direkt känd för att lägga ner någon större möda på de områden där den vanliga arbetarklassen bodde. Däremot ansträngde man sig betydligt mer med de hus där höjdarna bodde. Det kallades visst kommunism...





Det är svårt att undvika förorterna eftersom den stora vägen från flygplatsen går rakt igenom några av de värsta betongförorter. Och då pratar vi rejält med betong, och en total avsaknad av förskönande inslag.

För att få uppleva denna miljö riktigt inpå skinnet väljer jag att åka dit en blåsig dag i november, klädd i en alltför tunn jacka som släpper igenom den oväntat kalla vinden. Den totala gråheten möter en dock inte direkt eftersom området kring tunnelbanestationerna är fullt av butiker av skilda slag, liksom av små gummor som säljer allt möjligt.

Färg och form

Ett av de mer lyckade arktitektoniska inslagen

Men även här i förorten finns det hus där någon arkitekt har gjort försök att försköna det hela. Ibland med mindre lyckat resultat, men ibland har man ändå lyckats. Och kanske kan man en vårdag se en och annan blomma som sticker upp genom marken, och kanske skiner solen och gör det hela lite lättare att uppskatta ibland. Så icke denna novemberdag. De frusna gummorna vid tunnelbanestationen verkar rätt vana. Jag köper några inlagda gurkor för ett oförskämt lågt pris och vandrar ut i förortslandskapet.

Sovjetisk standardarkitektur

En ensam spårvagn skramlar fram och ger en flyktväg

Nu har ju kapitalismen bidragit med ljusskyltar och reklamplakat, och dessutom far de nyrikas flotta bilar fram på motorvägen och ger lite inslag av rikedom och flärd. På Sovjettiden var allting ännu gråare, och tristessen ännu djupare. Och att det finns ganska många som bor här som har bilar som kostar en bra slant framgår på de bevakade parkeringar som finns här och där.

Men en sak är säker, efter ett besök i Kievs förorter så är det troligt att du kommer att se ditt eget bostadsområde med nya ögon. Det är nog inte så illa i alla fall...

Sköna hem på ukrainska

En typisk ukrainsk möbelaffär

Det finns många olika sevärdheter att titta på när man åker till ett nytt land. Till de vanligare hör kyrkor och slott. Inget ont om kyrkor och slott, men alltför ofta infinner sig känslan av att man sett det här förut. Nu är i och för sig ortodoxa kyrkor annorlunda än protestantiska och katolska, men när man varit inne i ett par ortodoxa kyrkor så vet man ungefär hur de flesta ser ut. Och i längden är det inte så kul med små präster och munkar som svänger omkring med rökelsekar, medan huckleförsedda tanter rabblar böner.

Fast de ukrainska kyrkorna är rätt snygga från utsidan, med sina gyllene kupoler. Mer om det någon annan dag. I dag skall det handla om en helt annan typ av sevärdhet. En sevärdhet som säger en hel del om landet. På samma sätt som IKEA säger en hel del om Sverige (platt och informellt) så säger en ukrainsk möbelaffär en hel del om Ukraina.

Accessoarer som ger stil åt hemmet




  Det var nämligen i en möbelaffär vi hamnade på en promenad i Kievs utkanter. Och den här möbelaffären hade inte mycket gemensamt med Kamprads imperium. Frågan är om IKEA någonsin kommer att kunna etablera sig i Ukraina om det är detta som är möbelidealet. Å andra sidan så kan man fråga sig hur många ukrainare som har råd med möblerna i denna butik. Priserna var ofta närmast astronomiska, och det är knappast några vanliga löntagare som handlar möbler här.

En champagnepingvin är givetvis nödvändig i varje bättre ukrainskt hem

Stilen då, hur skall man beskriva den? Ja, någon slags eklektisk svulstig blandning av bordell, steampunk, 1800-talsherrgård kombinerat med influenser av ukrainsk nationalromantik. Allt kombinerat med en vilja att visa upp att man som nyrik har råd att köpa dessa produkter.

Afrikanska inslag piffar upp.

Och nej, jag tycker inte att det är fel att man vill visa upp sin rikedom. Det är annorlunda än vad vi är vana vid från Sverige, men en ganska naturlig reaktion efter att ha upplevt det kommunistiska paradiset där man i alla fall försökte upprätthålla en falsk fasad av jämlikhet.

Säng med en touch av fransk lyxbordell

Här tillagas mången ukrainsk nationalrätt

 

Må de blågula fanorna vaja i Kiev!

Elva månader för tidigt, i juli i år siktades denna supporter på Kievs gator

För första gången någonsin kommer magister Nyman nu att uppmärksamma den sport som betyder så mycket för så många, nämligen fotboll. En gång i tiden befann jag mig i Bologna med en skolklass och våra värdar hade ordnat ett besök på det lokala fotbollslagets träningsarena där vi fick träffa Kenneth Andersson. En viss besvikelse visade sig på värdarnas förväntansfulla italienska anleten när jag frågade: "Vem är det?". Nåväl, Kenneth Andersson visade sig vara en trevlig snubbe som bidrog till att skingra mina fördomar om sportfånar.

Nu är läget sådant att min fru numera arbetar i Kiev, en stad som jag besöker regelbundet. Och nästa år är det ju dags för EM i fotboll, och som väl många har uppmärksammat kommer Sverige att spela alla sina gruppspelsmatcher i just Kiev. De blågula fanorna kommer att bli ännu fler och det enda som kan hindra blågul seger i öppningsmatchen är om det blir oavgjort. Plötsligt kommer detta okända land att bli centrum för vår uppmärksamhet på ett sätt som säkert kommer att slå både Ruslanas Wild dances och den orangea revolutionen.

Sandstränderna i centrala Kiev är fina, men vattnet motsvarar inga EU-krav

Ukraina är ett märkligt land, och märkligt okänt med tanke på hur stort det är och hur nära oss det ligger. Om man går fram till Nisse från Hökarängen och ber honom skriva ner allt han vet om Ukraina och allt han vet om Thailand kommer skillnaden mellan dessa listor att vara ungefär som skillnaden mellan Håkan Juholts och Anders Borgs meriter.

Den svårhämtade bilen har nått landsortsidyll med storkbo

Men det är inte bara det faktum att landet är okänt i Sverige som gör landet märkligt. Landet är helt enkelt rätt märkligt. Nyligen befann jag mig i utkanten av Kiev för att hämta en hyrbil. Jag hade i god tid tagit reda på exakt var hyrbilsfirman låg (trodde jag). För att inte villa bort mig med några svårtolkade bussar gick jag tre kilometer från tunnelbanan till ett förortsområde där nummer 7 på en viss gata skulle ligga enligt kartan. Biluthyrningen skulle nämligen ligga på nummer 7d. Till min förvåning var det en gata med vanliga sovjetiska hyreshus, och något spår av biluthyrningar fanns inte. Visserligen stod det inte 7d på något av huset, men nummer 3, 5, 7 och 9 låg där, och i de flesta av världens länder brukar det innebära att man nog är när rätt nära.

Med femton minuter kvar tills biluthyrningen skulle stänga tilltog desperationen, och jag började fråga alla på gatan om Hertz men alla såg lika frågande ut som om jag frågat om vägen till Norrtälje. Mobilen lyckades inte heller koppla fram mig till något annat än en pengaslukande telefonsvarare. Till sist lyckades jag med hjälp av hustruns rysktalande arbetskamrater få reda på att kontoret låg ungefär tjugo minuter promenad bort, och man lovade också att vänta på mig (mot en avgift).

Så jag knatade på, men när jag efter 35 minuter nådde gatans slut visade det sig att jag gått i fel riktning, ett misstag som nog kanske inte kan lastas landets konstighet utan snarare min egen oförmåga att ta till mig instruktioner. Bilavhämtandet fick vänta till nästa dag, men när jag senare försökte fråga hur det kunde komma sig att 7d låg på ett helt annat ställe än närbesläktade tal verkade ingen inse det konstiga. Det kan vara så ibland, var det svar jag fick på biluthyrningen.

Så kära fotbollsfans, om ni av någon outgrundlig anledning får för er att hyra bil (vilket i och för sig inte är att rekommendera så länge ni håller er i staden, ser på matcher, slåss med andra fans eller dricker kopiösa mängder öl, eller vad ni nu kan tänkas pyssla med mellan matcherna) för att komma ut på den ukrainska vischan så ta först reda på var biluthyrningen borde ligga och bege er sedan till något annat ställe i närheten eftersom det är troligare att biluthyrningen ligger där.

Och vill ni veta mer om Ukraina så kom gärna tillbaka till den här bloggen. Jag lovar att ni kommer att förstå mer av det land ni skall besöka om ni följer bloggen. Som en liten försmak på ukrainsk folkmusik och den kvinnliga fägring som är påfallande i Kiev, speciellt sommartid, så kommer här ett litet musikstycke:

För den som vill se en annan, och kanske mer politiskt korrekt version av samma låt rekommenderas bloggkollegan Vodka Beat






, SvD,