Vitryssland är inte så många människors drömland. Kombinationen självupptagen diktator med Hitlermustasch och envist fasthållande vid gamla sovjetideal är inget som tilltalar de flesta människor i väst. Den som skulle komma på idén att importera varor från Vitryssland till Sverige eller något annat land i Västeuropa skulle helst se till att kunderna inte fick veta varornas ursprung. Det är inte många i väst som förknippar vare sig Vitryssland eller Sovjetunionen med ordet kvalitet.
Men annorlunda förhåller det sig i Ukraina. Visserligen är väl inte Vitryssland något ideal för de flesta ukrainare heller, men tyvärr är tilltron till de egna politikerna inte speciellt stor i Ukraina. En gång i tiden trodde man på den orangea revolutionen, men efter att de orangea politikerna visat sig vara lika inkompetenta på att få ordning på landet har en allmän misstro mot politiken brett ut sig mer och mer.
Det är dock knappast Lukasjenkos diktatur som är idealet för flertalet ukrainare. Däremot är nostalgin för en del av de produkter och de annorlunda smaker som fanns under Sovjettiden ganska vanlig, ungefär som vi medelålders svenskar ibland kan sakna Raketost och Puckstång, trots att ingen av dessa produkter egentligen smakade något.
Nu har i alla fall vitryssarna hittat en marknadsnisch och öppnat ett antal butiker i små baracker runt om i Kiev, butiker som kallas Belaruskie Produkty, och som säljer varor som påminner om det som såldes på sovjettiden. Visserligen slipper man numera stå i köer, och inte heller drabbas av att varorna tar slut oväntat, och inte heller behandlar expediterna kunderna som störande inslag i deras arbetsdag. Men smakerna är enligt många samma som man vande sig vid i sin ungdom, och det kan väl också ses som en reaktion på det enorma utbud av västerländska produkter som översvämmat de ukrainska butikshyllorna.
Påståenden om "Sovjetisk kvalitet" lockar fortfarande många, även om priserna är högre än i andra butiker. I reklamen använder man sig gärna av symboler från Sovjettiden, även om det förefaller att vara olika kedjor. Den ena, den med CCCP-symboliken skriver också "Vitryska produkter" på ryska, medan den andra har en mer lantlig och folkloristisk framtoning och skriver på ukrainska. Hur är det då med kvaliteten? Ja, möjligen är antalet tillsatsämnen lägre (delvis eftersom vitryssarna inte har råd med dem), men problemet är att den vitryska livsmedelsindustrin är hopplöst föråldrad och kontrollerna eftersatta och därför är riskerna för matförgiftning större, skriver den utmärkta engelskspråkiga tidningen Kyiv Post.
Till sist en liten video som visar hur den motorburna ungdomen far runt i Kievs fagra förorter och musicerar glatt. Här finns både glada toner från det förflutna och moderna influenser från omvärlden, precis den blandning som är Ukraina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar