Bilder från Ukraina 38: Att visa solidaritet med det ukrainska folket.

Vädret i Kiev denna helg har varit strålande, med sol och vårvindar. Men läget i landet är allt annat än strålande med den ryska aggressionen. 

Här på bloggen blir det lite bilder för att visa hur det ser ut i den ukrainska huvudstaden. I morgon reser jag till Sverige i en vecka, och precis som vanligt är det omöjligt att förutse hur Ukraina kommer att se ut när jag kommer tillbaka.

På huvudgatan Kresjtjatyk är barrikaderna kvar, och likaså tälten.

Från att ha varit ett område där saker och ting inte fungerade som vanligt har mer och mer nu blivit normalt. Bankomater, butiker och annat fungerar normalt trots att de är bakom barrikaderna.

En av de vattenkanonbilar jag visade häromdagen har nu dekorerats med en passande målning. Ilskan över de ryska härjningarna enar ukrainarna mer och mer.

Samtidigt pågår städningen, det är rensopat och flaskorna som var tänkta att bli molotovcocktails står nu prydligt sorterade.

Och shopparna börjar hitta tillbaka till Zara trots att gatstenen fattas.

Till och med Falun gonganhängarna är tillbaka och utför sina märkliga rörelser.

Men här, strax utanför barrikaderna har något förändrats. De tält som fanns för att kräva att Julia Tymosjenko skulle friges är borta. 

Efter två och ett halvt år bakom dubbla rader med tält med pensionärer i får nu butikerna se gatan. Och Oriflame Sweden får synas mer än förut. 

Som omväxling till Majdanlivet begav vi oss igår ut på en långpromenad i förorterna på andra sidan floden, Dnepr, eller Dnipro, som den heter på ukrainska. På bilden är det dock inte floden som syns, den är inte istäckt längre, utan en mindre sjö.

I förorten syns inte så många spår av Euromajdanaktiviteterna. Vi träffar på den här statyn av den ukrainske författaren Gogol, eller Hohol som det heter på ukrainska.

På sockeln har barnteckningar med fredsönskningar satts upp. Men papperet med texten "bort med händerna från Ukraina" har rivits ner av någon, men satts upp igen.

Kanske är även namnet på denna karaokebar ett inslag i europadebatten. Den heter nämligen Schengen.

Annars kan man konstaterar att polisen är tillbaka i staden. Ukrainska flaggor pryder nu bilarna. För några veckor sedan stoppades bilar som hade ukrainska flaggor och förarna kunde anklagas för uppvigling till uppror. 

En annan iakttagelse är att det plötsligt finns väldigt många väldigt nya och fina polisbilar. Förut var de flesta skruttiga gamla Lador. Kanske användes de fina bilarna som privatbilar av några högre chefer, och har nu försetts med polisskyltar.

Idag var det så dags för den traditionella flaggmarschen igen. När vi började för en månad sedan var vi sju stycken. 

Nu var det ett hundratal med flaggor från alla möjliga länder. Nu känner allt fler att man måste visa sin solidaritet med det ukrainska folket.

Ukrainska kanadensare, som utgör över en miljon personer, har sin egen flagga med kanadensiskt utseende och ukrainska färger.

Anförda av en säckpipespelare tågar vi här längs Sjevtjenkoboulevarden.

På skylten till höger syns nationalskalden Taras Sjevtjenko vars 200-årsjubileum inföll just idag. Det var tänkt att även ryska ledare skulle komma hit, men så blev det inte. Ryssarna vill ju gärna se ukrainska författare och andra kulturpersonligheter som sina. 
Också i Luhansk i östligaste Ukraina samlades många idag för att fira Sjevtjenko. Men där överfölls minneståget av ryska ligister som misshandlade människor och slog sönder deras flaggor och skyltar.

I tåget fanns flaggor från stora länder som USA och Indien och väldigt små som Isle of Man.

En fantastisk känsla att se uppslutningen bland människor från olika länder som bor i Ukraina.

Som stolt estnisk medborgare bar jag den vackra estniska flaggan.

Och som varje söndag applåderades vi av den tacksamma publiken. Det betyder väldigt mycket för människorna här att se stödet som de får från så många, samtidigt som en del i väst tror på den ryska propagandan.

Här tågar vi förbi minnesplatsen för alla dödsoffer, med det utbrunna fackföreningshuset i bakgrunden.

Vi passerade tavlan med bilder på alla offer.

Här finns alla de forna makthavarna som bär skulden för dödandet.

Parlamentet är en viktig symbol som vi självklart besökte.

Här passerar vi det vackra nationalbankshuset. Den svenska flaggan bars som vanligt av Anders Östlund, svensk företagare som bor i Kiev. 

 Som vanligt skriver DN:s Peter Wolodarski klokt och insiktsfullt om Putins politik, medan Aftonbladet pumpar ut Maj Wechselmanns Putinsmörja. Hon vidarebefordrar fullständigt okritiskt allt som den ryska statskontrollerade teven säger, och påstår att Ukraina tagits över av fascister och nazister. Samtidigt skriver ett stort antal judar i Ukraina till Putin och ber honom lämna deras land i fred. Men det intresserar inte Wechselmann. 

Bilderna på flaggmarschen är fotograferade av min hustru.