Bilder från Ukraina 5: Att visa att Ukraina hör hemma i Europa, och inte i Putins knä.

I lördags samlades över 100 000 människor i Kiev för att visa sin upprördhet över att president Janukovitj sätter sig i Putins knä och avbryter ansträngningarna att få till ett associationsavtal med EU. Sedan dess stannar många på självständighetstorget, Maydan Nesjalesjnosty, i Kievs centrum, samma torg som en gång var centrum för den orangea revolutionen. Här några bilder från torget i dag på eftermiddagen. 

Även mitt på dagen är det en hel del människor på torget

Representanter från krimtatarerna ger sitt stöd, och får stort jubel när de säger att Ukraina hör hemma i Europa och att det inte kan finnas ett Ukraina utan Krim. Andra krimtatarer berättar om hur deras bilar och bussar stoppas i ständiga kontroller på vägen mot Kiev.

Bilden av Julia Tymosjenko är alltid närvarande.

Den förre inrikesminister Jurij Lutsenko som tillbringat tre år i fängelse efter ännu en av regimens tvivelaktiga rättegångar höll ett bejublat tal. 

De forna hjältarna blickar ut över dagens hjältar.

Man har laddat upp med ved och varma filtar för dem som stannar över natten.

Många kommer förbi och stannar en stund, andra stannar länge.

Här finns såväl gamla som unga. En del unga som studerar på en del universitet hotas att bli utslängda från skolan om de är borta för att demonstrera, medan man normalt kan vara borta utan att något händer.

Om inte du - i så fall vem?

Flaggorna hjälper till att ge skydd mot den kalla vinden när man värmer sig vid vedtunnan.

Under förevändning att ge plats för julgransbygge har man spärrat av en stor del av torget, förmodligen mest för att minska utrymmet för demonstranterna.

" Till Europa utan Jalnykovitj", en ordlek bildad på president Janukovitj namn och ordet för gran. Granar ses som symboler för Ryssland och är inte helt populära i Ukraina.

Det är blått och gult som är dagens färger.

En del har varit med i kampen för ett bättre Ukraina länge. 

I turkiska höglandet finns det inga problem!

En gång om året, i alla fall i år och i fjol, är magistern till ögonen begravd i ansökningshandlingar för att försöka lura av EU högar av tusenlappar till ett litet skolprojekt. Det handlar om EU:s Comeniusprojekt där skolor kan få en hel del pengar för att skapa partnerskap i Europa. Alltså har jag samlat ihop ett gäng tanter och tjejer från åtta länder som sällat sig till min lilla skara. Förra året nekades vi pengar, men nu har vi lagt ner hela våra själar.

Själv håller jag på att bli vansinnig på kuppen, inte minst över en superambitiös rumänska som vet allting bättre än alla andra, ett otroligt användarovänligt webbformulär med en massa inbyggda buggar. Så jag tröstar mig med en whisky (Caol Ila) och lite god musik. I morgon skall blanketten vara färdigifylld och sedan väntar vi på kosingen som skall föra oss ut i världsdelens alla hörn (plus den anatoliska högplatån (där det enligt den turkiska lärarinnans beskrivning inte finns några som helst problem eftersom alla turkar är så vänliga (detta förväntas jag skriva i blanketthelvetet) ) så jag ser givetvis speciellt fram emot att besöka detta paradis på jorden). Och jag orkar inte ens titta efter om jag fick alla parenteser rätt i den förra något komplicerade meningen.

Bland den musik jag njuter av finns den utsökta franska gruppen Mickey 3d vars video till låten Matador är rätt kul att titta på.